vevvs

Ikväll var en riktigt roligt kväll! Eller dag överhuvudtaget. Vi hade en redovisning i skolan som typ hälften i gruppen förberedde på bussresan till skolan (jag var en av dem) så själva redovisningen kunde nog gått bättre. Dessutom så hände det masa gejjer under vår redovisning, läraren tappade pennan och börja rota efter den under bordet, Daniels mobil ringde, Daniel i gruppen snubblade på sina hängslen när han skulle gå och hämta en stol. Jaa, så vi kom av oss en hel del!

Sedan åkte vi tillbaks till norrköping där jag träffade min roliga bror på bussen. När vi väl var i norrköping gick vi alla i basgruppen och tog en öl på Fräcka, eller tre av oss iaf. Klockan var då ett på dan, men på sommaren får man dricka öl mitt på dagen. Sen så bestämde jag och Cicci att vi nog skulle ut på kvällen, så det var bara åka hem hämta kläder o s v och sen till Niklas för att använda plattången som jag hade där. Tyvärr var ju inte han där så jag fick umgås med han kompis ist, vilket inte är fullt lika bra förstårs.

Efter lite förfestande hos Cicci så drog vi till Palace. Där så träffade jag massa kompisar vilket alltid är lika roligt. Bland annat Mia som jag inte sett på ur länge, hon chockade med en dö snygg ny frisyr och sen träffade jag också gammle Mange. Alltid lika roligt!
Måste nog säga att det var en roligaste utekvällen på länge. Jag och Cicci hade så kul hela hela dagen och hela hela kvällen.

Och sen när jag kom hem på natten så fick jag sova i samma säng som Niklas. Hehe. Eftersom stackarn skadat sin knä så har vi inte kunnat gjort det iaf jag skulle komma emot knät. Så en har sovit på madrass och en i sängen, men nu fick jag alltså ligga bredvid honom för första gången på en vecka. Åh det var så mysigt och ha någon som låg och höll om en hela natten igen! Fast jag var tydligen väldigt jobbig när jag kom hem för han ville sova och jag var full och pratglad.

Men så kan det va, jag har stått ut med honom andra gånger så...


Nu tror jag faktiskt jag ska gå tillbaks ut på balkongen.
TJA

Jag börjar med helgen. I fredags åkte jag till Söderköping och kikade på Johannas nya lägenhet. Och den var så fin, hon hade fått till det riktgit fint! Det jobbiga var bara att ta sig ut dit för bilen gick sönder mitt i norrköping, bara la av och jag visste inte vad jag skulle göra. Så med lite panikslagna försök att få igång den och nervösa telefon samtal till pappa så kunde jag tillslut köra hem den på 2:ans växel hela vägen, 30km. Haha!

Det värsta som finns är gubbar i trafiken. Som tutade bakom mig när jag stannat vid en korsning. Är dom så dumma så dom tror att jag stannar för att det ä roligt eller? Varför inte lyfta på sitt feta arlse, gå fram och knacka på rutan och fråga om man kanske behöver lite hjälp. Idiot gubbar! Det positiva var iaf att de sen var tvunga att sitta och i princip kryp köra bakom mig. Moahahaha!

Hur som helst Johanna och jag beställde jätte god kina mat. Satte oss i soffan och bara snackade i flera timmar med en film i bakgrunden. Vi hade riktigt trevligt! Johanna var så imponerad av min backning i uppförsbacke. Hehe.
Sedan fortsatte jag in mot stan till Sebbe och försökte spela Tvspel halvt blind (hade inga linser på mig). Så det gick väl inte allt för bra kan man säga. Sen någon gång mot fyra tiden så fick jag äntligen komma i säng.


I lördags blev det en lung och mysig kväll framför tv:n och somna runt klockan tio i världens mysigaste armar.




Klarade tentan! Yeeeah! Woohoo! Jiippiiee! Och alla möjliga glädje skrik. Fick 21 poäng och VG gränsen låg vid 21, så det blev ett VG. Precis på gränsen, men det skiter jag i, VG som VG liksom. (Det är välkommet att skicka gratulations presenter närsom)

 

Jag är så glad att våren har kommit. För en stund iaf. Tog mig en timmes promenad förut sen fick jag alldeles för ont i magen så då fick jag göra mitt bästa för att ta mig hem. Tog en bra stund. Men nu mår jag bättre och är så rastlös, vill hitta på någonting. Får se vad som kan hända.

Hur som helst ha en bra dag!

Att det ska vara så svårt att förstå för en del. Att en del är så trångsynta. Det är konstigt. Bara för att någonting gör outhärdligt ont betyder det inte att det behöver finnas ett synligt sår eller ärr på kroppen.

Tankar. Tankar. Tankar. Varför i helvete ska man tänka så mycket? Jag vill leva! Jag vill LEVA ut i stället för att HÄRDA ut. It makes no fucking sence. Tankarna är så konstiga. Ibland blir jag rädd själv för dem.

Ledsen.  Besviken. Uppgiven. Stressad. Orolig. Ont i magen. Öm i hela kroppen. Nervös. Trött. Värdelös. Värdelös.
Vart är de personerna "som alltid finns där" när man behöver dem? Bara en kram kan göra så mycket. Jag är trött på människor. Fan så trött och besviken jag är på allt. På alla.
På alla förutom Niklas, Mamma och Johanna Karlsson som faktiskt finns där. Som håller vad de lovar och ställer upp för mig när det behövs.

Och jag vet inte ens varför jag skriver det här för vem fan bryr sig?  

Upphovsman: Niklas Ulvenmark Sixtenson