vevvs

Jag har minnena kvar och det kan ingen någonsin ta ifrån mig.

---

En liten flicka som skär sig i handlederna.
Hon säger att hon redan sett allt, upplevt allt.
Hon säger att livet inte är värt att leva.
Hon vägrar äta någon mat, väljer i stället att ta ett glas martini.
Försöker hitta en annan väg.
Försöker ropa på hjälp men ingen hör den lilla flickans skrik.
Så hon fortsätter att skära sig allt djupare.

Samtal varje vecka, men hennes sorg i ögonen försvinner inte.
Hatet hon känner mot sig själv fortsätter att växa.
Hon vänder bort blicken för att slippa se sig själv.
För att slippa stå till svars.
Åh, vad söt hon är. Om flickan bara visste...
 Om hon bara förstod att alla dessa år inte var hennes fel.

Hon låser väl om sig när de försöker komma henne nära.
Det här gången krävs det mer för att släppa ut känslorna.
Tabletter av alla möjliga slag.
Men hon fortsätter vägra stiga ur sängen.
Du är det vackraste jag vet säger han.
Du är kär i den fulaste flickan i världen svara hon.
Jag älskar dig säger han.
Jag tror dig inte svarar flickan.
 
Hon vet att det är hopplöst.
Hon vet att livet är förstört.
Så flickan fortsätter skada sig själv.
Hennes hopp och tro blir allt mer smittat av depressionen.
Demonerna tar över hennes själ.

6 år senare kan hon le mot solen och känna hopp.
Jag älskar dig säger han igen.
Jag vet, jag älskar dig med svarar flickan.
Men ännu viktigare hon börja tycka om sig själv.
Rakhyvlarna är slängda.
Flickan äter och hon klarar av att gå utanför dörren.
Såren på hennes kropp påminner henne om helvetet hon haft i 6 år,
men det hjälper henne också att kämpa för framtiden.
Snart är hon bara hans och ingen annans.

I dina armar har hon sin trygghet.
Du torkar bort hennes tårar
och pressar dina rosenröda läppar mot hennes.
Lycka.
Önskan om att det ska vara i en evighet.
Önskan om att evigheten ska vara för alltid.